Etikett Statistik

Kort svar: Bostadsbyggandet har vänt uppåt, men långsamt. Boverkets byggprognos från september 2026 visar cirka 32 300 påbörjade bostäder i år och 34 800 under 2027. Den största ökningen väntas för nyproducerade bostadsrätter, medan byggkostnaderna fortsatt ligger högt.

Boverkets prognos i siffror

Påbörjade bostäder	2026p	2027p	2028p
Flerbostadshus, nybyggnad	24 400	26 100	25 600
– varav hyresrätt	16 200	15 600	15 200
– varav bostadsrätt	8 100	10 400	10 300
Småhus, nybyggnad	5 500	6 300	6 200
Nettotillskott genom ombyggnad	2 400	2 400	2 200
Totalt	32 300	34 800	34 000

Prognos. Källa: Boverket, byggprognos 16 september 2026.

Uppjusterat för 2026 – nedjusterat för 2027

I juniprognosen räknade Boverket med bara 28 800 påbörjade bostäder 2026, efter ett svagt första kvartal. Septemberprognosen höjer alltså årets siffra med omkring 3 500 bostäder. Myndigheten förklarar det med mer pengar i hushållens plånböcker och marginellt ökade byggkostnader, vilket minskar risken för ett bakslag.

För 2027 går det åt andra hållet. I juni låg prognosen på 35 800 påbörjade bostäder; nu är den 34 800. Boverket hänvisar till förväntningar om en något sämre byggkonjunktur.

Bostadsrätterna står för ökningen

Den mest påtagliga förändringen gäller bostadsrätter. Boverket räknar med att byggstarterna ökar från 8 100 år 2026 till 10 400 år 2027 – en ökning med nästan 30 procent. Hyresrättsbyggandet väntas i stället minska något, från 16 200 till 15 600. Även småhusbyggandet väntas öka, från 5 500 till 6 300.

Förklaringen ligger i efterfrågan. När bostadspriserna stiger och bolånereglerna lättas blir det lättare för byggbolag att sälja nyproducerade bostadsrätter innan byggstart. Handelsbanken bedömer samtidigt att bostadsbyggandet är fortsatt återhållsamt, vilket är ett av skälen till bankens prognos om stigande priser.

Vad håller tillbaka byggandet?

Enligt Boverket brottas många hushåll fortfarande med lägre köpkraft än före Rysslands invasion av Ukraina, och byggkostnaderna ligger kvar på en hög nivå utan tecken på att sjunka. Prognoserna för 2027 och 2028 bygger dessutom på Konjunkturinstitutets ekonomiska scenario – ändras konjunkturen eller räntan ändras också byggtakten.

Som jämförelse låg byggandet på 32 000 påbörjade bostäder 2025 enligt Boverket. Ökningen till 2027 är alltså tydlig men måttlig.

Vad betyder det för dig som köpare?

• Fler nyproducerade bostadsrätter. Byggstarter 2027 blir ofta inflyttningsklara 2028–2029, så utbudet av nya lägenheter ökar med eftersläpning.
• Granska föreningen. I en nybildad förening är ekonomin, lånen och avgiftsplanen avgörande. Läs på om hur en bostadsrättsförening fungerar innan du skriver förhandsavtal.
• Räkna med höga priser. Höga byggkostnader gör att nyproduktion sällan blir billigare än det befintliga beståndet.

Färdigställda bostäder halkar efter

Påbörjade bostäder är bara början. Det tar normalt ett till två år innan ett flerbostadshus blir inflyttningsklart. I juniprognosen bedömde Boverket att ungefär lika många bostäder färdigställs varje år 2026–2028, cirka 29 000 per år. Det betyder att det låga byggandet under 2023–2025 fortfarande märks i utbudet av nya bostäder, även när byggstarterna nu ökar.

För hyresmarknaden är bilden mer dämpad. Att hyresrättsbyggandet väntas minska något 2027 och 2028 kan göra det fortsatt svårt att hitta förstahandskontrakt i tillväxtregionerna, där köerna redan är långa.

Så läser du Boverkets prognos

Boverket beskriver själv prognosen som en ögonblicksbild av marknadsläget. Siffran för innevarande år bygger främst på statistik från SCB, medan de två följande åren baseras på historiska data och Konjunkturinstitutets prognoser. Den visar alltså vilken byggtakt som kan väntas om förutsättningarna inte förändras – inte ett mål eller ett löfte.

Sammanfattning

Boverket räknar med att bostadsbyggandet ökar från cirka 32 300 påbörjade bostäder 2026 till 34 800 under 2027, främst drivet av fler bostadsrätter. Nivån ligger dock fortfarande under behovet, och höga byggkostnader gör att återhämtningen går långsamt. Nästa prognos publiceras den 10 december 2026.

Källor

• Boverket – Byggprognos analys september 2026, www.boverket.se, 2026-09-16
• Boverket – Byggprognos analys juni 2026, www.boverket.se, 2026-06
• TV4/TT – Boverket räknar med ökat bostadsbyggande 2027, www.tv4.se, 2026-09-16
• Handelsbanken – Bostadspriser 2026: prognos, statistik och historisk utveckling, www.handelsbanken.se, 2026-09-09
• SBAB – Bomarknadsnytt 2/2026, www.sbab.se, 2026 (våren)

Kort svar: De stora prognosmakarna räknar med att bostadspriserna fortsätter uppåt under 2027, men i olika takt. Handelsbanken spår knappt 6 procent, SBAB något mer än 4 procent och Swedbank omkring 3 procent. Gemensamt är att lättade bolåneregler och stigande inkomster lyfter priserna, medan högre räntor bromsar.

Prognoserna för 2026 och 2027

Källa	2026	2027	Publicerad
Handelsbanken	knappt +5 %	knappt +6 %	9 sep 2026
SBAB	drygt +4 %	något mer än 2026	våren 2026
Swedbank	ca +3 %	ca +3 %	maj 2026

Samtliga siffror är prognoser från respektive bank. Handelsbankens avser prisutveckling december mot december. Handelsbanken spår dessutom 4 procent för 2028.

Var står marknaden nu?

Prognoserna utgår från en marknad som redan rör sig uppåt. Enligt SBAB Booli Housing Price Index steg bostadspriserna med 1,6 procent i september 2026 och huspriserna har sedan årsskiftet ökat tydligt mer än lägenhetspriserna. Booli rapporterar ett genomsnittligt kvadratmeterpris för lägenheter på 54 700 kronor i september, 9 procent högre än ett år tidigare, och en budpremie på 2,4 procent mot 1,0 procent i september 2025. Hemnet noterar att den genomsnittliga säljtiden i september var sex dagar kortare än samma månad året innan.

Den som vill se längre tillbaka kan läsa vår genomgång av bostadsrättspriserna i Sverige.

Vad driver priserna uppåt?

• Lättare bolåneregler. Sedan 1 april 2026 är bolånetaket 90 procent och det skärpta amorteringskravet borta. Handelsbanken bedömer att det isolerat ger cirka 2 procent högre priser per år 2026 och 2027.
• Starkare ekonomi. Riksbanken spår BNP-tillväxt på 2,8 procent 2026 och 2,4 procent 2027 samt sjunkande arbetslöshet.
• Begränsat utbud. Handelsbanken pekar på att bostadsbyggandet väntas vara fortsatt återhållsamt.

Vad kan bromsa?

Den största risken i prognoserna är räntan. Riksbanken räknar med att höja styrräntan från 1,75 procent till cirka 2,4 procent under 2027. SBAB:s modell visar att bolåneräntor och disponibla inkomster har störst betydelse för priserna över tid, och banken bedömer den långsiktiga prisökningen till omkring 3 procent per år. Swedbank lyfter i sin tur fram hushållens ökade riskmedvetenhet som en broms.

Regionala skillnader

Riksprognoserna döljer stora lokala skillnader. Enligt Booli Pro hade lägenheter i Storstockholm stigit 5,7 procent på tolv månader till och med september, mot 4,0 procent i Storgöteborg och 3,1 procent i Stormalmö. I Södra Sverige var ökningen 0,6 procent och lägenhetspriserna där låg 12,4 procent under toppnivån. För hus var bilden en annan: Norra Sverige ökade 8,5 procent och Stormalmö 6,4 procent på tolv månader.

Det innebär att en nationell prognos på 3–6 procent inte säger särskilt mycket om just din kommun. Hemnets slutpriser och prisgrafer per område är ett bra komplement.

Så kan du använda prognoserna

• Se prognoserna som ett spann, inte ett facit. Skillnaden mellan Swedbank och Handelsbanken är nästan tre procentenheter per år.
• Planera köp och försäljning efter ditt behov snarare än en förväntad prisuppgång.
• Kontrollera lokal statistik från Booli och Hemnet innan du lägger bud.

Vad skiljer prognoserna åt?

Skillnaden mellan bankerna handlar främst om två antaganden: hur mycket räntan stiger och hur starkt de nya bolånereglerna slår igenom. Handelsbanken räknar med en långsam räntehöjning och en tydlig effekt av det höjda bolånetaket, vilket ger en högre prisprognos. Swedbank gjorde sin bedömning i maj med en oförändrad styrränta men betonade samtidigt att hushållen har blivit mer försiktiga efter prisfallet 2022–2023. SBAB lägger tonvikten på sin modell, där priserna på lång sikt följer inkomster och de lite längre bundna bolåneräntorna.

Ingen av prognoserna är gjord efter exakt samma information. Riksbankens uppreviderade räntebana från 24 september 2026 kom efter flera av dem, och nya prognoser från bankerna kan därför justeras under hösten. Kontrollera alltid publiceringsdatumet när du jämför siffror.

Sammanfattning

Bankerna räknar med fortsatt stigande bostadspriser 2027, i spannet 3–6 procent. Prisuppgången drivs av lättade lånekrav och en starkare ekonomi, men en högre styrränta kan dämpa takten. Lokala skillnader är stora, så kombinera prognoserna med statistik för ditt område.

Källor

• Handelsbanken – Bostadspriser 2026: prognos, statistik och historisk utveckling, www.handelsbanken.se, 2026-09-09
• SBAB – Bomarknadsnytt 2/2026, www.sbab.se, 2026 (våren)
• Dagens PS – Swedbank: Bostäderna blir dyrare (citerar Swedbanks prognos), www.dagensps.se, 2026 (maj)
• Booli – Statistik: Bostadsmarknaden i september 2026, www.booli.se, 2026-10
• Booli Pro – Prisindex (t.o.m. september 2026), pro.booli.se, 2026-10
• SBAB Booli Housing Price Index, www.sbab.se, 2026-10-02
• Hemnet – Bostadsmarknaden, www.hemnet.se, 2026-10
• Riksbanken – Styrräntan oförändrad på 1,75 procent (pressmeddelande med räntebana), www.riksbank.se, 2026-09-24

Sveriges städer, Stockholm och Göteborg, utgör två av landets mest dynamiska centra, var och en med sin egen karaktär och unika drag. I slutet av 2022 nådde Sveriges totala befolkning 10 521 556 personer. Denna artikel kommer att utforska och jämföra olika aspekter av Stockholm och Göteborg, från befolkningsstorlek och könsfördelning till medelålder, sysselsättning och bostadspriser.

Befolkning och Tillväxt

Vid slutet av 2022 var Stockholm hem för 984 748 invånare, medan Göteborg hade 596 841 invånare. Under åren har båda städerna sett en stadig tillväxt, men Stockholm har alltid varit större. År 1989 hade Göteborg 431 840 invånare, och sedan dess har befolkningen ökat stadigt.

Könsfördelning och Medelålder

Könsfördelningen i både Stockholm och Göteborg speglar den nationella trenden, där Sverige har nästan en jämn könsfördelning. Medelåldern i Stockholm är 39,9 år, med kvinnor som har en något högre medelålder än männen. Göteborg har en liknande fördelning med en medelålder på 39,3 år.

Ursprung och Bosättningsmönster

En intressant aspekt är ursprunget för invånarna. I Stockholm är majoriteten (73,8%) födda i Sverige, medan 26,2% är födda utomlands. Göteborg har en liknande fördelning, där 70,9% är födda i Sverige och 29,1% födda utomlands. Båda städerna är alltså mångkulturella samhällen.

Bostadsförhållanden och Markanvändning

En övervägande majoritet av befolkningen i både Stockholm och Göteborg bor i tätorter, 100% i Stockholm och 99,3% i Göteborg. När det gäller markanvändning används över hälften av marken i Stockholm för bebyggelse, medan Göteborg har en större andel skogsmark.

Ekonomi och Sysselsättning

När vi tittar på ekonomin tjänar invånarna i Stockholm i genomsnitt 36 283 kronor före skatt, medan invånarna i Göteborg tjänar något mindre, nämligen 29 900 kronor. Sysselsättningsgraden är hög i båda städerna, men Stockholm har en något högre andel av befolkningen i arbete.

Bostadspriser och Hushållsstruktur

Bostadspriserna skiljer sig markant mellan de två städerna. I Stockholm är genomsnittspriset för sålda småhus 8 688 tusen kronor, medan det i Göteborg är 7 491 tusen kronor. När det gäller hushållsstruktur är majoriteten i båda städerna antingen ensamstående eller sammanboende.

Skattebelastning och Politiskt Engagemang

Skattebelastningen varierar något, med Stockholm på 29,82% och Göteborg på 32,60%. När det gäller politiskt engagemang röstade 84,0% av Stockholms invånare i det senaste riksdagsvalet, medan siffran för Göteborg var något lägre, 80,7%.

Utbildning och Kultur

Både Stockholm och Göteborg är kända för sina utbildningsmöjligheter och kulturscener. Stockholm är hem för flera välrenommerade universitet och högskolor, inklusive Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan. Göteborg har också sina egna framstående utbildningsinstitutioner, inklusive Göteborgs universitet. Båda städerna lockar studenter och akademiker från hela landet och världen.

Kulturellt är Stockholm Sveriges kulturella epicentrum med många museer, teatrar och konstgallerier. Göteborg har också ett rikt kulturliv, inklusive sin årliga bokmässa och den välkända Liseberg nöjesparken. Båda städerna erbjuder invånarna och besökarna en mängd kulturella och underhållningsmöjligheter.

Transport och Infrastruktur

Stockholm är känt för sitt omfattande tunnelbanenät och välutvecklade kollektivtrafiksystem. Tack vare sitt läge på en ögrupp är vattnet en viktig del av stadens transportinfrastruktur med många färjelinjer. Göteborg har också ett välutvecklat kollektivtrafiksystem och är hem för Skandinaviens största hamn, vilket gör det till en viktig knutpunkt för handel och transporter.

Miljö och Hållbarhet

Både Stockholm och Göteborg strävar efter att vara hållbara och miljövänliga städer. De har infört åtgärder för att minska utsläpp och främja gröna områden. Stockholm är känt för att vara en ”grön stad” med många parker och naturområden som till exempel Djurgården. Göteborg har också sitt eget utbud av grönområden och har infört initiativ för att minska klimatpåverkan.

Slutsats

Stockholm och Göteborg är två av Sveriges mest spännande och dynamiska städer. Trots sina likheter och delade nationella drag har de sina egna unika drag och kulturer. Valet mellan att bo i Stockholm eller Göteborg kan påverkas av personliga preferenser, arbetsmöjligheter och livsstil. Oavsett vilken stad man väljer, erbjuder båda städerna en hög livskvalitet och möjligheter till personlig och professionell utveckling.