Kort svar: Kontorsmarknaden i Sveriges storstäder är 2026 tydligt tudelad. Moderna kontor i centrala lägen är eftertraktade och har rekordhöga hyror. Den totala vakansen är samtidigt den högsta på många år, främst i ytterområden som Kista, Hyllie och delar av Göteborg. Enligt JLL var kontorsvakansen i Stockholm 16,1 procent vid mitten av 2026, den högsta sedan 2006. I Stockholms CBD var den 8,6 procent och topphyran 9 800 kronor per kvadratmeter och år.

Här går vi igenom vakanser, hyror och nyproduktion i Stockholm, Göteborg och Malmö. Siffrorna kommer från analysföretagen Cushman & Wakefield, JLL, CBRE och Newsec. Fler artiklar om fastighetsmarknaden finns på Fastinfo.

Varför skiljer sig siffrorna mellan källorna?

Den som jämför rapporter märker snabbt att vakanstalen inte stämmer överens. För Stockholms CBD under andra kvartalet 2026 anger Cushman & Wakefield 8,0 procent, CBRE 6,8 procent och JLL 8,6 procent. För topphyran anger CBRE 9 500, JLL 9 800 och Cushman & Wakefield 9 850 kronor per kvadratmeter och år.

Skillnaderna beror främst på definitioner. Analysföretagen avgränsar CBD olika, mäter vid olika tidpunkter och räknar på olika bestånd. Vissa redovisar uthyrningsbar yta som är ledig nu, andra inkluderar ytor som snart blir lediga. Jämför därför helst siffror från samma källa över tid. Riktningen är densamma i alla rapporter: centrala lägen är starka och ytterområdena svaga.

Stockholm: rekordhyror i city, hög vakans i Kista

Enligt JLL nådde Stockholms totala kontorsvakans 16,1 procent vid mitten av 2026. Det var 1,3 procentenheter högre än ett år tidigare och första gången över 16 procent sedan 2006. Ökningen kommer nästan helt från ytterområden. Mer än hälften av de cirka 135 000 kvadratmeter som blev lediga under året fanns i Kista, där vakansen nådde 36 procent.

I centrum är bilden en helt annan. JLL anger topphyran i CBD till 9 800 kronor per kvadratmeter och år, en rekordnivå och 3 procent högre än året innan. De dyraste avtalen nådde 12 000 kronor och medianhyran i CBD var 7 900 kronor. Hagastaden stack ut med en ökning av topphyran på 11,5 procent till 5 800 kronor.

Cushman & Wakefields siffror för andra kvartalet visar samma mönster:

Delmarknad, Stockholm	Vakans	Topphyra (kr/kvm/år)
CBD	8,0 %	9 850
Innerstad utanför CBD	14,0 %	6 200
Ytterområden	23,0 %	4 100
Storstockholm totalt	18,5 %	–

Källa: Cushman & Wakefield, MarketBeat kontor Q2 2026.

En enskild affär har stor betydelse framåt. Enligt CBRE beslutade Ericsson i maj 2026 att flytta all verksamhet i Stockholm från Kista till Hagastaden, med cirka 71 000 kvadratmeter nytecknad yta hos Atrium Ljungberg och Castellum. Avtalet med Atrium Ljungberg omfattar 58 000 kvadratmeter på 15 år och hör till de största kontorsuthyrningarna i Sverige hittills. CBRE uppskattar att vakansen i Kista kan nå 55–60 procent när Ericsson har flyttat, räknat på vakansnivåerna under andra kvartalet 2026.

Vill du veta mer om de mest efterfrågade adresserna kan du läsa vår guide till de mest attraktiva kontorslägena i Stockholm.

Göteborg: rekordvakans men stabila hyror

Göteborgs totala kontorsvakans var 14,7 procent vid mitten av 2026 enligt JLL, den högsta som uppmätts. Till skillnad från i Stockholm är vakansen hög även i centrum. JLL anger 15,7 procent för CBD, där en stor del av den nya kontorsytan har tillkommit. Topphyrorna låg kvar i alla delmarknader, med 4 200 kronor per kvadratmeter och år i CBD.

Cushman & Wakefield anger för andra kvartalet 17,0 procent vakans i Göteborgs CBD, 15,0 procent för Storgöteborg totalt och en topphyra på 4 500 kronor. Enligt Newsec har Göteborg också utvecklats annorlunda än Stockholm när det gäller branscher. Finanssektorn har minskat sin närvaro i centrum, samtidigt som techföretagen har vuxit kraftigt.

Malmö: mycket ledig yta, men Lund sticker ut

I Malmö, exklusive Lund, var vakansen över 17 procent vid mitten av 2026 enligt JLL. Det var mer än 2 procentenheter högre än ett år tidigare och en historiskt hög nivå. Ungefär 300 000 kvadratmeter kontor står tomma, nästan 50 000 kvadratmeter mer än ett år tidigare. Vakansen ökade i alla delmarknader och var högst i Hyllie. Där har ny produktion vuxit beståndet med cirka 20 procent på två år, så vakansen steg trots att efterfrågan ökade. Lund var ett tydligt undantag, med låg och stabil vakans.

Cushman & Wakefield redovisar för andra kvartalet en vakans på 9,0 procent i Malmös CBD, en ökning med 0,5 procentenheter. För Stormalmö totalt var vakansen 17,0 procent och topphyran i CBD låg still på 3 800 kronor.

Jämförelse mellan storstäderna

Stad (CBD, Q2 2026)	Vakans CBD	Vakans hela marknaden	Topphyra CBD	Direktavkastning, prime
Stockholm	8,0 %	18,5 %	9 850 kr	3,75 %
Göteborg	17,0 %	15,0 %	4 500 kr	4,50 %
Malmö	9,0 %	17,0 %	3 800 kr	4,80 %

Källa: Cushman & Wakefield, MarketBeat kontor Q2 2026. Hyror i kronor per kvadratmeter och år, exklusive moms. Topphyrorna ökade med mellan 0,5 och 7,1 procent på årsbasis enligt samma källa.

Nyproduktionen håller uppe vakanserna

En viktig förklaring till de höga vakanstalen är att nya kontor fortsätter att färdigställas. Under första halvåret 2026 blev 76 800 kvadratmeter nya kontor klara i storstadsregionerna, 22 procent mindre än samma period 2025. Av dem låg 45 800 kvadratmeter i Storstockholm och 31 000 i Storgöteborg. Cirka 271 000 kvadratmeter är under byggnation: omkring 180 000 i Storstockholm, 79 000 i Storgöteborg och 12 000 i Stormalmö (Cushman & Wakefield).

När nya, moderna kontor blir klara flyttar hyresgäster ofta från äldre lokaler. Det är därför vakansen kan stiga trots att efterfrågan inte minskar.

Kvaliteten avgör: Newsecs syn på polariseringen

Newsecs Property Outlook från hösten 2026 bygger på flera miljoner hyresavtal under cirka 25 år. Enligt rapporten är Stockholm den mest polariserade kontorsmarknaden i Norden och Baltikum. Vakansen för moderna Grade A-kontor är 4,6 procent, jämfört med 13,5 procent för marknaden som helhet. Newsec konstaterar att vakansgraden alltmer speglar fastighetens kvalitet snarare än marknadens styrka.

Newsec redovisar också att andelen hyresgäster som förlänger sitt avtal är omkring 75 procent i övriga Sverige, 62 procent i Stockholms CBD och 50 procent i Kista/Bromma. Hyresgäster på stora marknader har helt enkelt fler alternativ. Newsecs vd Max Barclay säger till Fastighetsnytt att äldre kontorsbyggnader i förortslägen har en framtid, men kanske inte alltid som kontor.

Vad betyder det för företag som söker kontor?

• Förhandlingsläge utanför city. I områden med hög vakans, som Kista, Hyllie och delar av Göteborg, har hyresgästen ofta ett starkare förhandlingsläge. Det kan till exempel gälla hyresrabatter, anpassning av lokalen eller kortare avtal.
• Konkurrens i toppsegmentet. Moderna kontor i centrala Stockholm har låg vakans. Börja leta i god tid och räkna med marknadens högsta hyror.
• Jämför totalkostnad. Utöver hyran kostar drift, energi, tillägg och moms. Hyresnivåerna i rapporterna är topphyror för de bästa lokalerna, inte genomsnittshyror.
• Se över avtalslängden. Med stort utbud i flera områden kan det löna sig att förhandla om villkoren i god tid innan avtalet går ut.

Vad betyder det för fastighetsägare och investerare?

För ägare av äldre kontor utanför de bästa lägena är läget tuffare. Enligt Newsec behöver svagare fastigheter i allt högre grad konkurrera med incitament, prisjusteringar eller ombyggnad, medan stabila kassaflöden finns i moderna, effektiva och välbelägna byggnader. Direktavkastningskravet för de bästa kontoren i Stockholms CBD sjönk till 3,75 procent under andra kvartalet enligt Cushman & Wakefield, vilket visar att investerarna fortfarande är villiga att betala för kvalitet.

Sammanfattning

Kontorsmarknaden 2026 består av två skilda marknader. Centrala, moderna kontor har låg vakans och rekordhöga hyror, särskilt i Stockholm. Äldre lokaler och ytterområden har historiskt hög vakans, med Kista, Hyllie och delar av Göteborg som tydligaste exempel. Ny produktion och Ericssons flytt från Kista gör att skillnaderna sannolikt består en tid framöver. Både hyresgäster och fastighetsägare tjänar därför på att titta på varje delmarknad för sig snarare än på stadens genomsnitt.

Källor

• Cushman & Wakefield – Sweden MarketBeat Office Q2 2026 (PDF), assets.cushmanwakefield.com, Q2 2026
• Cushman & Wakefield – Sweden MarketBeat (översikt, Kontor Stockholm Q2 2026), www.cushmanwakefield.com, Q2 2026
• JLL – Nordic Outlook Report, Office Segment, Autumn 2026, www.jll.com, hösten 2026
• CBRE – Sweden Office Market Figures Q2 2026, www.cbre.se, 2026-09-10
• Newsec – Newsec Property Outlook Höst 2026, www.newsec.se, hösten 2026
• Newsec via MFN – Stockholm mest polariserade kontorsmarknaden i Norden och Baltikum, mfn.se, hösten 2026
• Fastighetsnytt – 25 års data: så har Stockholms kontor krympt (intervju med Newsec), www.fastighetsnytt.se, hösten 2026

En casinobyggnad ser från utsidan ofta ut som vilken stor publik byggnad som helst – en entré, en fasad och kanske ett hotell intill. Men innanför väggarna är det en av de mest tekniskt krävande typerna av kommersiella fastigheter som finns. Den ska vara öppen sena kvällar eller dygnet runt, ta emot många besökare samtidigt, uppfylla höga krav på säkerhet och övervakning och samtidigt kännas inbjudande. I den här artikeln går vi igenom hur en casinobyggnad fungerar ur ett fastighetsperspektiv: planlösning, teknik, drift, ägande och vad som händer med lokalen den dag verksamheten flyttar ut.

Artikeln handlar om byggnaden och fastigheten – inte om spel. Vill du läsa mer om själva casinobranschen och hur den regleras finns en genomgång på Oddscentralens sida om casino.

Vad är en casinobyggnad?

En casinobyggnad är en kommersiell lokal eller fastighet som är anpassad för att bedriva tillståndspliktig spelverksamhet i fysisk miljö. I praktiken rymmer den ofta mycket mer än bara spelsalar. Restauranger, barer, konferensrum, scener och ibland hotell är vanliga delar av samma byggnad. Därför liknar en casinofastighet mer ett nöjes- och mötescentrum än en traditionell butikslokal.

Det finns i grova drag tre typer:

• Fristående casinon i stadsmiljö – ofta i en befintlig byggnad som byggts om, exempelvis en före detta biograf, bank eller teater.
• Casinon som del av ett hotell – där casinot är en hyresgäst eller en avdelning i en större hotellfastighet.
• Integrerade resorter – stora anläggningar där hotell, casino, arenor, shopping och mässhallar ingår i samma fastighet eller fastighetskomplex.

Gemensamt för alla är att byggnaden måste klara en kombination av publik verksamhet, höga säkerhetskrav och långa öppettider.

Planlösning: byggnaden styr flödet

En av de viktigaste frågorna i en casinobyggnad är hur människor rör sig. Planlösningen ska leda besökare från entrén till olika delar av lokalen, samtidigt som personal, varor och kontanthantering ska kunna röra sig i helt separata stråk.

Publika ytor och ”bakom kulisserna”

Den publika delen – foajé, garderob, restauranger och salar – är bara en del av byggnaden. Bakom den finns ofta en lika komplex verksamhetsdel: personalingångar, omklädningsrum, kök, lager, teknikrum, övervakningscentral och säkra utrymmen för värdehantering. En välplanerad casinobyggnad håller dessa flöden åtskilda så att publiken aldrig korsar personalens eller värdetransporternas vägar.

Stora öppna ytor kräver bärande lösningar

Spelsalar och evenemangsytor kräver stora öppna golvytor med få pelare. Det ställer krav på stomme och bjälklag: långa spännvidder, ofta med stål- eller betongbalkar, och bjälklag som klarar både människomassor och tung utrustning. När en äldre byggnad byggs om till casino är just stomme och takhöjd ofta avgörande för om projektet är genomförbart.

Teknik och installationer

Teknikinnehållet i en casinobyggnad är högt jämfört med de flesta andra lokaler. Det påverkar både investeringen och de löpande driftkostnaderna.

Ventilation och klimat

Många människor i samma lokal under långa tider kräver kraftig ventilation och kyla. Belysning, skärmar och elektronik avger dessutom värme. Ventilationssystemet dimensioneras därför för hög personbelastning, och i många fall behövs separata system för kök, publika ytor och teknikrum.

El, reservkraft och IT

En casinobyggnad är beroende av stabil el. Reservkraft i form av UPS och ofta reservgenerator är vanligt, eftersom övervakning, kassasystem och nödbelysning inte får sluta fungera. Datahallar eller serverrum med egen kyla och brandskydd ingår ofta i byggnaden.

Säkerhet och övervakning

Kameraövervakning, larm, passersystem och särskilt skyddade utrymmen är centrala. Tillstånden för spelverksamhet ställer i regel krav på övervakning och kontroll, och det påverkar hur byggnaden utformas – från kamerapositioner och belysning till hur dörrar och väggar är byggda runt värdeutrymmen.

Brandskydd och utrymning

Eftersom byggnaden tar emot många besökare klassas den som en samlingslokal i brandskyddssammanhang. Det innebär krav på utrymningsvägar, sprinkler, brandlarm och brandcellsindelning. En utmaning är att kombinera tydliga utrymningsvägar med en interiör som ofta är medvetet avskärmad och dämpad.

Drift och förvaltning av en casinofastighet

Den dagliga driften av en casinobyggnad skiljer sig från en vanlig kontorsfastighet på flera sätt.

• Långa öppettider innebär att installationer går nästan konstant, vilket ger högt slitage och höga energikostnader.
• Underhåll måste planeras till tider då lokalen är stängd eller har låg beläggning.
• Städning och slitage är omfattande, särskilt på mattor, möbler och sanitetsutrymmen.
• Säkerhetssystem kräver löpande service och ofta särskilda avtal.

Fördelningen av ansvar mellan fastighetsägare och hyresgäst regleras i hyresavtalet. Ofta står hyresgästen för den verksamhetsspecifika inredningen och tekniken, medan fastighetsägaren ansvarar för stomme, tak, fasad och grundläggande installationer. Det liknar hur ansvaret fördelas i andra kommersiella fastigheter, men med högre insatser.

Ägande: vem äger byggnaden?

Det är vanligt att den som driver casinot inte äger själva fastigheten. Internationellt har ett vanligt upplägg varit att operatören säljer byggnaden till en fastighetsinvesterare och sedan hyr tillbaka den på ett mycket långt avtal, så kallad sale-leaseback. Fastighetsägaren får då en långsiktig hyresintäkt, medan operatören frigör kapital.

I andra fall äger operatören fastigheten själv, eller hyr en lokal i en befintlig byggnad på samma sätt som en restaurang eller butik. I städer är det vanligt att casinot är en hyresgäst bland flera i ett större kvarter.

Exemplet Sverige: när casinona stängde

Sverige är ett tydligt exempel på att en casinobyggnad måste kunna få ett nytt liv. Det statliga Casino Cosmopol hade casinon i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Enligt Svenska Spel stängdes Sundsvall 2020, Göteborg och Malmö i februari 2024, och det sista casinot i Stockholm stängde permanent i april 2025. Från den 1 januari 2026 är spel på fysiskt kasino inte längre tillåtet enligt spellagen.

För fastighetsägarna innebär det att lokalerna behöver nya användningsområden. Fastigheten där Stockholmscasinot låg på Kungsgatan har enligt branschmedier sålts till Alecta Fastigheter. Stora öppna salar, hög takhöjd och centralt läge kan vara en tillgång för exempelvis restauranger, evenemang, handel eller kontor – men ombyggnaden kan kräva betydande investeringar.

Vad händer med en casinobyggnad efter verksamheten?

När en casinoverksamhet flyttar ut är frågan vad byggnaden är värd utan den. Några faktorer avgör:

• Läge – ett centralt läge med bra kommunikationer gör lokalen attraktiv för många typer av hyresgäster.
• Flexibilitet – stora, öppna ytor med god takhöjd är lättare att anpassa än små, specialbyggda rum.
• Installationer – kraftfull ventilation och el kan vara en tillgång, men specialinstallationer kan också behöva rivas.
• Detaljplan och bygglov – en ny användning kan kräva bygglov för ändrad användning, och detaljplanen måste tillåta den nya verksamheten.

Det här är samma frågor som gäller vid all lokalanpassning, men de blir extra tydliga när en byggnad har varit så specialiserad.

Design: varför ser casinon ut som de gör?

Casinobyggnader är ofta designade för att skapa en egen värld. Interiören har traditionellt dämpad belysning, få fönster och mjuka material som dämpar ljud. Moderna anläggningar har dock börjat släppa in mer dagsljus och kombinera med restauranger, terrasser och evenemangsytor. Fasaden ska synas och kännas inbjudande, medan insidan ska vara lätt att orientera sig i.

Ur fastighetsperspektiv är designen också ett riskmoment. Ju mer specialanpassad byggnaden är, desto dyrare blir det att anpassa den för en annan hyresgäst. Därför väljer många ägare i dag lösningar som är lättare att bygga om.

Sammanfattning

En casinobyggnad är en tekniskt avancerad kommersiell fastighet med höga krav på säkerhet, ventilation, el och brandskydd. Driften är intensiv och ansvarsfördelningen mellan ägare och hyresgäst är central. Det svenska exemplet visar hur viktigt det är att byggnaden kan användas till annat när förutsättningarna ändras. Fler artiklar om fastighetsmarknaden hittar du på Fastinfo.nu, och för en bredare bild av spelbranschen kan du besöka Oddscentralen.

Vanliga frågor

Vad skiljer en casinobyggnad från andra kommersiella lokaler?

Främst höga krav på säkerhet, övervakning, ventilation och brandskydd, samt långa öppettider som ger högt slitage och höga driftkostnader.

Äger casinooperatörer oftast sina byggnader?

Inte alltid. Internationellt är det vanligt att en fastighetsinvesterare äger byggnaden och hyr ut den till operatören på långa avtal.

Finns det casinobyggnader i drift i Sverige i dag?

Nej, inte för statligt kasinospel. Casino Cosmopol stängde sitt sista casino i Stockholm i april 2025, och från 2026 är fysiskt kasinospel inte längre tillåtet enligt spellagen.

Kan en casinobyggnad användas till något annat?

Ja. Stora öppna ytor och centrala lägen passar ofta för evenemang, restauranger, handel eller kontor, men ombyggnaden kan kräva bygglov och större investeringar.

Kort svar: 2026 har blivit det starkaste året på flera år för fastighetsaffärer i Sverige. Transaktionsvolymen ökade med 60 procent under första halvåret till 120,5 miljarder kronor enligt Cushman & Wakefield. Analytikerna räknar med fortsatt hög aktivitet, stabila direktavkastningskrav under 2026 och sjunkande avkastningskrav från 2027 – men en stigande styrränta är en tydlig osäkerhetsfaktor.

Ett starkt första halvår 2026

Enligt Cushman & Wakefield genomfördes 322 transaktioner under första halvåret, omfattande cirka 5,5 miljoner kvadratmeter. Det var den starkaste halvårsutvecklingen sedan 2021. CBRE kommer fram till en liknande nivå, 121 miljarder kronor, och noterar att andra kvartalet ensamt stod för cirka 80 miljarder kronor – 150 procent mer än samma kvartal 2025.

Siffrorna skiljer sig något mellan analyshusen beroende på hur affärer räknas. Newsec redovisar 148 miljarder kronor för första halvåret.

Fördelning per segment

Segment	Volym H1 2026	Andel
Bostäder	30,3 mdkr	25 %
Lager, logistik och industri	27,0 mdkr	22 %
Kontor	15,8 mdkr	13 %
Handel	10,5 mdkr	9 %

Källa: Cushman & Wakefield, 21 augusti 2026. Kvartalets största affär enligt CBRE var Wihlborgs köp av ett blandat Castellum-bestånd i Malmö, Lund och Helsingborg för 13,3 miljarder kronor, med 95 kontors-, industri- och handelsfastigheter.

Prognoserna för helåret och 2027

• Cushman & Wakefield spår att den totala volymen 2026 överstiger 200 miljarder kronor, den starkaste årsvolymen på fem år (prognos).
• Newsec har reviderat upp sin helårsprognos till 300 miljarder kronor, vilket skulle bli det näst starkaste året någonsin. Newsec väntar sig i stort sett stabila avkastningskrav under 2026 och sjunkande avkastningskrav från 2027 (prognos, hösten 2026).

Spannet mellan 200 och 300 miljarder speglar olika metoder och avgränsningar – jämför därför helst siffror från samma källa över tid.

Vem köper?

Det är främst svenska aktörer som driver marknaden. Enligt CBRE stod utländska investerare för 7 procent av volymen under andra kvartalet, mot ett femårssnitt på cirka 20 procent. Börsnoterade fastighetsbolag har blivit allt mer aktiva. Svefa lyfter fram att säkerhet, beredskap och samhällsfastigheter fått ökad betydelse, och att kapitalet är mer selektivt: det söker stabila kassaflöden och tydlig riskbild.

Risker inför 2027

Riksbanken spår att styrräntan stiger från 1,75 procent till cirka 2,4 procent under 2027. Högre räntor ökar finansieringskostnaden för belånade fastighetsägare och kan sätta press på värderingarna, särskilt där direktavkastningen redan är låg. Samtidigt ger en starkare konjunktur bättre förutsättningar för uthyrning. Svefa påpekar även att långivare gör mer omfattande riskbedömningar, bland annat av klimatrisker och energiprestanda.

Vad betyder det för mindre investerare?

• Räkna med en högre ränta. Stresstesta kalkylen mot en högre finansieringskostnad än i dag.
• Segmentet spelar roll. Logistik och bostäder har lockat mest kapital, medan kontor är mer beroende av läge och hyresgästernas behov.
• Energiprestanda påverkar finansieringen. Fastigheter med svag energiklass kan bli dyrare att belåna.

Vill du gå djupare i grunderna kan du läsa om hur du kan investera i kommersiella fastigheter.

Kontor, logistik och bostäder – olika utsikter

Segmenten rör sig inte i samma takt. Logistik och lätt industri har länge lockat investerare tack vare e-handel, lagerbehov och långa hyresavtal, och stod för nästan en fjärdedel av volymen under första halvåret. Bostadsfastigheter är populära eftersom hyresintäkterna är stabila, och CBRE lyfter fram sammanslagningen mellan Sveafastigheter och KlaraBo, med ett sammanlagt fastighetsvärde på cirka 47 miljarder kronor, som en av kvartalets största affärer.

Kontorsmarknaden är mer splittrad. Moderna kontor i centrala lägen efterfrågas, medan äldre lokaler utanför stadskärnorna kan få svårare att hyra ut. Newsec beskriver ändå uppgången som bred, med ökad aktivitet inom bostäder, kontor, handel, lätt industri och logistik, vilket ger marknaden bättre likviditet.

Sammanfattning

Den kommersiella fastighetsmarknaden har återhämtat sig kraftigt under 2026, driven av inhemska investerare och god tillgång till finansiering. Analytikerna väntar sig fortsatt hög aktivitet och sjunkande avkastningskrav från 2027, men stigande styrränta och mer selektiva långivare gör att skillnaderna mellan fastigheter sannolikt ökar.

Källor

• Cushman & Wakefield – Transaktionsvolymen upp 60 procent under första halvåret 2026, www.mynewsdesk.com, 2026-08-21
• CBRE – Sweden Investment Market Figures Q2 2026, www.cbre.se, 2026-08-26
• Newsec – Property Outlook, hösten 2026, storage.mfn.se, 2026 (hösten)
• Svefa – Svensk Fastighetsmarknad 2026, www.svefa.se, 2026
• Riksbanken – Styrräntan oförändrad på 1,75 procent (pressmeddelande med räntebana), www.riksbank.se, 2026-09-24

Kort svar: Bostadsbyggandet har vänt uppåt, men långsamt. Boverkets byggprognos från september 2026 visar cirka 32 300 påbörjade bostäder i år och 34 800 under 2027. Den största ökningen väntas för nyproducerade bostadsrätter, medan byggkostnaderna fortsatt ligger högt.

Boverkets prognos i siffror

Påbörjade bostäder	2026p	2027p	2028p
Flerbostadshus, nybyggnad	24 400	26 100	25 600
– varav hyresrätt	16 200	15 600	15 200
– varav bostadsrätt	8 100	10 400	10 300
Småhus, nybyggnad	5 500	6 300	6 200
Nettotillskott genom ombyggnad	2 400	2 400	2 200
Totalt	32 300	34 800	34 000

Prognos. Källa: Boverket, byggprognos 16 september 2026.

Uppjusterat för 2026 – nedjusterat för 2027

I juniprognosen räknade Boverket med bara 28 800 påbörjade bostäder 2026, efter ett svagt första kvartal. Septemberprognosen höjer alltså årets siffra med omkring 3 500 bostäder. Myndigheten förklarar det med mer pengar i hushållens plånböcker och marginellt ökade byggkostnader, vilket minskar risken för ett bakslag.

För 2027 går det åt andra hållet. I juni låg prognosen på 35 800 påbörjade bostäder; nu är den 34 800. Boverket hänvisar till förväntningar om en något sämre byggkonjunktur.

Bostadsrätterna står för ökningen

Den mest påtagliga förändringen gäller bostadsrätter. Boverket räknar med att byggstarterna ökar från 8 100 år 2026 till 10 400 år 2027 – en ökning med nästan 30 procent. Hyresrättsbyggandet väntas i stället minska något, från 16 200 till 15 600. Även småhusbyggandet väntas öka, från 5 500 till 6 300.

Förklaringen ligger i efterfrågan. När bostadspriserna stiger och bolånereglerna lättas blir det lättare för byggbolag att sälja nyproducerade bostadsrätter innan byggstart. Handelsbanken bedömer samtidigt att bostadsbyggandet är fortsatt återhållsamt, vilket är ett av skälen till bankens prognos om stigande priser.

Vad håller tillbaka byggandet?

Enligt Boverket brottas många hushåll fortfarande med lägre köpkraft än före Rysslands invasion av Ukraina, och byggkostnaderna ligger kvar på en hög nivå utan tecken på att sjunka. Prognoserna för 2027 och 2028 bygger dessutom på Konjunkturinstitutets ekonomiska scenario – ändras konjunkturen eller räntan ändras också byggtakten.

Som jämförelse låg byggandet på 32 000 påbörjade bostäder 2025 enligt Boverket. Ökningen till 2027 är alltså tydlig men måttlig.

Vad betyder det för dig som köpare?

• Fler nyproducerade bostadsrätter. Byggstarter 2027 blir ofta inflyttningsklara 2028–2029, så utbudet av nya lägenheter ökar med eftersläpning.
• Granska föreningen. I en nybildad förening är ekonomin, lånen och avgiftsplanen avgörande. Läs på om hur en bostadsrättsförening fungerar innan du skriver förhandsavtal.
• Räkna med höga priser. Höga byggkostnader gör att nyproduktion sällan blir billigare än det befintliga beståndet.

Färdigställda bostäder halkar efter

Påbörjade bostäder är bara början. Det tar normalt ett till två år innan ett flerbostadshus blir inflyttningsklart. I juniprognosen bedömde Boverket att ungefär lika många bostäder färdigställs varje år 2026–2028, cirka 29 000 per år. Det betyder att det låga byggandet under 2023–2025 fortfarande märks i utbudet av nya bostäder, även när byggstarterna nu ökar.

För hyresmarknaden är bilden mer dämpad. Att hyresrättsbyggandet väntas minska något 2027 och 2028 kan göra det fortsatt svårt att hitta förstahandskontrakt i tillväxtregionerna, där köerna redan är långa.

Så läser du Boverkets prognos

Boverket beskriver själv prognosen som en ögonblicksbild av marknadsläget. Siffran för innevarande år bygger främst på statistik från SCB, medan de två följande åren baseras på historiska data och Konjunkturinstitutets prognoser. Den visar alltså vilken byggtakt som kan väntas om förutsättningarna inte förändras – inte ett mål eller ett löfte.

Sammanfattning

Boverket räknar med att bostadsbyggandet ökar från cirka 32 300 påbörjade bostäder 2026 till 34 800 under 2027, främst drivet av fler bostadsrätter. Nivån ligger dock fortfarande under behovet, och höga byggkostnader gör att återhämtningen går långsamt. Nästa prognos publiceras den 10 december 2026.

Källor

• Boverket – Byggprognos analys september 2026, www.boverket.se, 2026-09-16
• Boverket – Byggprognos analys juni 2026, www.boverket.se, 2026-06
• TV4/TT – Boverket räknar med ökat bostadsbyggande 2027, www.tv4.se, 2026-09-16
• Handelsbanken – Bostadspriser 2026: prognos, statistik och historisk utveckling, www.handelsbanken.se, 2026-09-09
• SBAB – Bomarknadsnytt 2/2026, www.sbab.se, 2026 (våren)

Kort svar: De stora prognosmakarna räknar med att bostadspriserna fortsätter uppåt under 2027, men i olika takt. Handelsbanken spår knappt 6 procent, SBAB något mer än 4 procent och Swedbank omkring 3 procent. Gemensamt är att lättade bolåneregler och stigande inkomster lyfter priserna, medan högre räntor bromsar.

Prognoserna för 2026 och 2027

Källa	2026	2027	Publicerad
Handelsbanken	knappt +5 %	knappt +6 %	9 sep 2026
SBAB	drygt +4 %	något mer än 2026	våren 2026
Swedbank	ca +3 %	ca +3 %	maj 2026

Samtliga siffror är prognoser från respektive bank. Handelsbankens avser prisutveckling december mot december. Handelsbanken spår dessutom 4 procent för 2028.

Var står marknaden nu?

Prognoserna utgår från en marknad som redan rör sig uppåt. Enligt SBAB Booli Housing Price Index steg bostadspriserna med 1,6 procent i september 2026 och huspriserna har sedan årsskiftet ökat tydligt mer än lägenhetspriserna. Booli rapporterar ett genomsnittligt kvadratmeterpris för lägenheter på 54 700 kronor i september, 9 procent högre än ett år tidigare, och en budpremie på 2,4 procent mot 1,0 procent i september 2025. Hemnet noterar att den genomsnittliga säljtiden i september var sex dagar kortare än samma månad året innan.

Den som vill se längre tillbaka kan läsa vår genomgång av bostadsrättspriserna i Sverige.

Vad driver priserna uppåt?

• Lättare bolåneregler. Sedan 1 april 2026 är bolånetaket 90 procent och det skärpta amorteringskravet borta. Handelsbanken bedömer att det isolerat ger cirka 2 procent högre priser per år 2026 och 2027.
• Starkare ekonomi. Riksbanken spår BNP-tillväxt på 2,8 procent 2026 och 2,4 procent 2027 samt sjunkande arbetslöshet.
• Begränsat utbud. Handelsbanken pekar på att bostadsbyggandet väntas vara fortsatt återhållsamt.

Vad kan bromsa?

Den största risken i prognoserna är räntan. Riksbanken räknar med att höja styrräntan från 1,75 procent till cirka 2,4 procent under 2027. SBAB:s modell visar att bolåneräntor och disponibla inkomster har störst betydelse för priserna över tid, och banken bedömer den långsiktiga prisökningen till omkring 3 procent per år. Swedbank lyfter i sin tur fram hushållens ökade riskmedvetenhet som en broms.

Regionala skillnader

Riksprognoserna döljer stora lokala skillnader. Enligt Booli Pro hade lägenheter i Storstockholm stigit 5,7 procent på tolv månader till och med september, mot 4,0 procent i Storgöteborg och 3,1 procent i Stormalmö. I Södra Sverige var ökningen 0,6 procent och lägenhetspriserna där låg 12,4 procent under toppnivån. För hus var bilden en annan: Norra Sverige ökade 8,5 procent och Stormalmö 6,4 procent på tolv månader.

Det innebär att en nationell prognos på 3–6 procent inte säger särskilt mycket om just din kommun. Hemnets slutpriser och prisgrafer per område är ett bra komplement.

Så kan du använda prognoserna

• Se prognoserna som ett spann, inte ett facit. Skillnaden mellan Swedbank och Handelsbanken är nästan tre procentenheter per år.
• Planera köp och försäljning efter ditt behov snarare än en förväntad prisuppgång.
• Kontrollera lokal statistik från Booli och Hemnet innan du lägger bud.

Vad skiljer prognoserna åt?

Skillnaden mellan bankerna handlar främst om två antaganden: hur mycket räntan stiger och hur starkt de nya bolånereglerna slår igenom. Handelsbanken räknar med en långsam räntehöjning och en tydlig effekt av det höjda bolånetaket, vilket ger en högre prisprognos. Swedbank gjorde sin bedömning i maj med en oförändrad styrränta men betonade samtidigt att hushållen har blivit mer försiktiga efter prisfallet 2022–2023. SBAB lägger tonvikten på sin modell, där priserna på lång sikt följer inkomster och de lite längre bundna bolåneräntorna.

Ingen av prognoserna är gjord efter exakt samma information. Riksbankens uppreviderade räntebana från 24 september 2026 kom efter flera av dem, och nya prognoser från bankerna kan därför justeras under hösten. Kontrollera alltid publiceringsdatumet när du jämför siffror.

Sammanfattning

Bankerna räknar med fortsatt stigande bostadspriser 2027, i spannet 3–6 procent. Prisuppgången drivs av lättade lånekrav och en starkare ekonomi, men en högre styrränta kan dämpa takten. Lokala skillnader är stora, så kombinera prognoserna med statistik för ditt område.

Källor

• Handelsbanken – Bostadspriser 2026: prognos, statistik och historisk utveckling, www.handelsbanken.se, 2026-09-09
• SBAB – Bomarknadsnytt 2/2026, www.sbab.se, 2026 (våren)
• Dagens PS – Swedbank: Bostäderna blir dyrare (citerar Swedbanks prognos), www.dagensps.se, 2026 (maj)
• Booli – Statistik: Bostadsmarknaden i september 2026, www.booli.se, 2026-10
• Booli Pro – Prisindex (t.o.m. september 2026), pro.booli.se, 2026-10
• SBAB Booli Housing Price Index, www.sbab.se, 2026-10-02
• Hemnet – Bostadsmarknaden, www.hemnet.se, 2026-10
• Riksbanken – Styrräntan oförändrad på 1,75 procent (pressmeddelande med räntebana), www.riksbank.se, 2026-09-24

Kort svar: Räntebottnen ser ut att vara nådd. Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent den 24 september 2026, men räknar enligt sin egen prognos med att höja den till i genomsnitt cirka 2,4 procent under tredje kvartalet 2027. För den som har eller ska ta ett bolån betyder det att planen bör klara en något högre ränta än i dag.

Riksbankens räntebana fram till 2027

Riksbanken publicerar en prognos för styrräntan, den så kallade räntebanan, fyra gånger per år. I septemberrapporten 2026 höjdes banan tydligt jämfört med juni. Direktionen motiverar det med en starkare konjunktur, svagare krona och högre energipriser som väntas pressa upp inflationen.

Period	Prognos styrränta (kvartalsmedel)
Kv 4 2026	1,85 %
Kv 1 2027	2,07 %
Kv 2 2027	2,24 %
Kv 3 2027	2,38 %
Kv 3 2028	2,41 %

Prognos. Källa: Riksbanken, penningpolitisk rapport 24 september 2026. Riksbanken skriver att höjningarna väntas inledas redan i år om inflations- och konjunkturutsikterna står sig. Enligt protokollet från mötet prisade marknaden då in omkring fem höjningar fram till december 2027.

Inflationen är skälet. Riksbankens prognos för KPIF-inflationen är 1,5 procent 2026 och 2,1 procent 2027, medan KPI, som även fångar räntekostnader, väntas stiga till 3,2 procent 2027.

Bankerna är inte helt överens

Bankernas ekonomer gör olika bedömningar, och det är värt att jämföra dem:

• Handelsbanken räknar med att Riksbanken höjer långsamt till 2,0 procent i december 2026 och 2,25 procent i juni 2027 (prognos, september 2026).
• Swedbank bedömde i maj 2026 att styrräntan ligger kvar på 1,75 procent både 2026 och 2027 – en prognos som gjordes före Riksbankens uppreviderade räntebana.
• SBAB hade i våras ett huvudscenario med oförändrad styrränta fram till mars 2027, men påpekade att bolåneräntorna kan röra sig ändå, eftersom bankernas upplåningskostnader följer marknadsräntorna.

Spannet mellan prognoserna visar hur osäkert läget är. Riksbanken själv understryker att räntebanan är en bedömning, inte ett löfte.

Vad betyder det för bolåneräntan?

Den rörliga bolåneräntan (tremånaders) följer styrräntan ganska nära. Om styrräntan stiger med drygt 0,6 procentenheter fram till hösten 2027, som Riksbankens prognos visar, är det rimligt att räkna med att rörliga bolåneräntor stiger i ungefär samma storleksordning. Bundna räntor påverkas av förväntningarna redan i dag, eftersom marknaden prisar in kommande höjningar.

Räkneexempel (antaganden, inte prognos): Ett bolån på 3 000 000 kronor med en ränta som går från 2,8 till 3,4 procent ger en ökad räntekostnad på 18 000 kronor per år före ränteavdrag, eller 1 500 kronor i månaden. Med 30 procents ränteavdrag blir ökningen cirka 1 050 kronor i månaden. Räntenivåerna i exemplet är valda för att illustrera effekten av en höjning på 0,6 procentenheter.

Nya bolåneregler sedan april 2026

Sedan den 1 april 2026 regleras bolånetak och amortering i lag i stället för i Finansinspektionens föreskrifter. Bolånetaket är 90 procent av marknadsvärdet vid köp, det skärpta amorteringskravet för lån över 4,5 gånger bruttoinkomsten har tagits bort, medan de vanliga amorteringskraven vid belåningsgrad över 50 och 70 procent ligger kvar. Handelsbanken bedömer att regeländringarna isolerat bidrar till cirka 2 procent högre bostadspriser per år 2026 och 2027.

Lägre krav på kontantinsats gör det lättare att komma in på marknaden, men ger också högre skuld – och därmed större känslighet för stigande räntor. Läs mer om hur bolån för fastigheter fungerar innan du bestämmer lånestruktur.

Så kan du förbereda dig

• Stresstesta kalkylen. Räkna på vad boendet kostar om räntan blir en till två procentenheter högre än i dag.
• Fundera på att dela upp lånet. En blandning av rörlig och bunden ränta sprider risken om räntebanan slår in – eller inte gör det.
• Följ räntebeskeden. Nästa besked kommer den 4 november 2026 och nästa rapport med ny räntebana den 16 december 2026.
• Förhandla. Snitträntan hos banken är ofta lägre än listräntan; jämför erbjudanden.

Sammanfattning

Efter två år av sänkningar pekar Riksbankens prognos nu mot gradvis högre styrränta under 2027. Höjningarna väntas bli måttliga, men den som har ett stort bolån bör planera för en högre månadskostnad och inte räkna med dagens räntor som ett golv.

Källor

• Riksbanken – Styrräntan oförändrad på 1,75 procent (pressmeddelande med räntebana), www.riksbank.se, 2026-09-24
• Riksbanken – Protokoll från penningpolitiska mötet 23 september 2026, www.riksbank.se, 2026-09-23
• Handelsbanken – Bostadspriser 2026: prognos, statistik och historisk utveckling, www.handelsbanken.se, 2026-09-09
• Dagens PS – Swedbank: Bostäderna blir dyrare (citerar Swedbanks prognos), www.dagensps.se, 2026 (maj)
• Finansinspektionen – FI upphäver föreskrifter och allmänna råd om bolån – lag tar över, www.fi.se, 2026
• SBAB – Bomarknadsnytt 2/2026, www.sbab.se, 2026 (våren)

Kort svar: I år har hus i de flesta regioner ökat mer i pris än lägenheter. Enligt SBAB Booli Housing Price Index har huspriserna sedan årsskiftet stigit tydligt mer än lägenhetspriserna. Undantaget är Storstockholm, där lägenheterna har gått starkast. Störst prisökning på hus har Norra Sverige haft, med +11,8 procent hittills i år enligt Booli Pro.

Hus har gått starkare än lägenheter i år

SBAB konstaterar i sin rapport för september 2026 att huspriserna har ökat tydligt mer än lägenhetspriserna sedan årsskiftet. I september steg huspriserna i samtliga sex regioner, medan lägenhetspriserna steg i tre och föll i tre. Booli redovisar också att medelslutpriset för en villa var 4 345 200 kronor i september, 16 procent högre än för ett år sedan, medan kvadratmeterpriset för lägenheter steg 9 procent till 54 700 kronor.

Prisutvecklingen region för region

Booli Pros prisindex delar in landet i sex områden. Så här har priserna förändrats hittills i år (till och med september 2026):

Område	Lägenheter, hittills i år	Hus, hittills i år
Storstockholm	+7,5 %	+5,4 %
Storgöteborg	+2,9 %	+3,5 %
Stormalmö	+2,3 %	+8,1 %
Norra Sverige	+5,3 %	+11,8 %
Mellersta Sverige	+3,5 %	+8,0 %
Södra Sverige	+2,2 %	+6,1 %

Källa: Booli Pro, prisindex, hämtat 2026-10-15.

Mönstret är tydligt: utanför Stockholm har husen ökat mer än lägenheterna, ofta betydligt mer. I Mellersta Sverige har husen stigit med 8,0 procent, mot 3,5 procent för lägenheterna, och i Stormalmö är skillnaden ännu större.

Hur långt från toppen ligger priserna?

Booli Pro visar också hur långt priserna ligger från tidigare toppnivåer. Här skiljer sig bilden:

• Lägenheter: Storstockholm −1,2 %, Stormalmö −5,8 %, Storgöteborg och Norra Sverige −8,4 %, Mellersta Sverige −11,8 % och Södra Sverige −12,4 %.
• Hus: Stormalmö −2,5 %, Norra Sverige −5 %, Södra Sverige −7 %, Storstockholm −8,1 %, Storgöteborg −8,2 % och Mellersta Sverige −11,7 %.

Lägenheter i Stockholmsområdet är alltså nästan tillbaka på toppnivå, medan lägenheter i södra och mellersta Sverige fortfarande är mer än tio procent billigare än när de var som dyrast.

Svensk Mäklarstatistik ger en delvis annan bild

Det lönar sig att jämföra källor. Enligt Svensk Mäklarstatistik har bostadsrätter i riket ökat 5,4 procent och villor 3,9 procent de senaste tolv månaderna – alltså mer för bostadsrätter än för villor över hela året. I september sjönk villapriserna med 0,4 procent enligt Svensk Mäklarstatistik, medan Booli-underlaget visade uppgång. Skillnaderna beror på olika mätperioder och urval. Snittpriset för en villa var enligt Svensk Mäklarstatistik 4 398 000 kronor i riket, 7 674 000 i Stor-Stockholm, 5 953 000 i Stor-Göteborg och 5 766 000 i Stor-Malmö.

Vad betyder det för dig som ska välja?

Prisutvecklingen ett enskilt år säger lite om vad som lönar sig långsiktigt. Men några praktiska slutsatser går att dra:

• Tänk lokalt. Skillnaden mellan regioner och bostadstyper är större än skillnaden i rikssnittet. Titta på prisindex för ditt område.
• Räkna på hela boendekostnaden. För en villa tillkommer drift, underhåll och fastighetsavgift; för en bostadsrätt månadsavgift och föreningens ekonomi.
• Byter du bostadstyp? Den som säljer en lägenhet i en region där husen har stigit mer har fått det något svårare att ta steget till villa i år.
• Granska föreningen. Vid köp av bostadsrätt är föreningens skulder och avgiftsutveckling minst lika viktiga som kvadratmeterpriset.

Läs gärna också vår genomgång av hur räntan påverkar bostadspriserna, eftersom stigande räntor slår olika hårt beroende på hur stort lån bostaden kräver.

Källor

• Booli Pro – Prisindex (t.o.m. september 2026) (hämtad 2026-10-15)
• SBAB Booli Housing Price Index – Bostadspriserna trotsar stigande bolåneräntor (2026-10-02)
• Booli – Statistik: Bostadsmarknaden i september 2026 (september 2026, hämtad 2026-10-15)
• Svensk Mäklarstatistik – Ökande priser på bostadsrätter medan villor minskade något i september (2026-10-08)

Siffrorna är hämtade från källorna ovan den 15 oktober 2026. Bostadsstatistik revideras ibland i efterhand, och olika källor mäter på olika sätt (Booli bygger på sålda bostäder registrerade hos Booli, Svensk Mäklarstatistik på mäklarnas försäljningar). Texten är allmän information och inte personlig finansiell rådgivning.

Kort svar: Räntan har varit stabil under 2026 – styrräntan har legat på 1,75 procent i ett år – och det har bidragit till stigande bostadspriser. Men Riksbanken signalerade i september att räntehöjningar sannolikt inleds i år. Fler bostadsköpare tror nu på sjunkande priser, och om räntorna stiger blir lånen dyrare, vilket brukar dämpa prisutvecklingen.

Var ligger räntan nu?

Riksbanken beslutade den 24 september 2026 att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Räntan har därmed varit oförändrad i ett år. I samma besked skrev Riksbanken att en starkare konjunktur och fortsatta utbudsstörningar gör att styrräntan bör höjas mer än i prognosen från juni, och att höjningarna väntas inledas i år om utsikterna står sig.

Riksbankens egen prognos för styrräntan (kvartalsgenomsnitt) är 1,85 procent för fjärde kvartalet 2026 och 2,24 procent för andra kvartalet 2027. Nästa räntebesked publiceras den 4 november 2026.

Vad händer med bolåneräntorna?

Bolåneräntorna följer inte styrräntan exakt, men påverkas av både Riksbanken och marknadsräntorna. Swedbank skriver i sitt Ränteblad för september 2026 att räntorna steg under sommaren och att man räknar med fortsatt uppgång under hösten. Swedbanks prognos är att Riksbanken höjer till 2,0 procent i november och till 2,25 procent i februari. Banken räknar med att den genomsnittliga rörliga bolåneräntan når 3,0 procent mot slutet av året och att tre- och femåriga bundna räntor landar på 3,5–3,7 procent. Det är en bankprognos, inte ett facit.

Hur märks räntan i plånboken?

Ett räkneexempel för att visa principen (räntekostnad före ränteavdrag, utan amortering):

• Lån: 3 000 000 kronor.
• Vid 2,75 procents ränta: cirka 82 500 kronor per år, eller 6 875 kronor i månaden.
• Vid 3,0 procents ränta: cirka 90 000 kronor per år, eller 7 500 kronor i månaden.

En kvarts procentenhet högre ränta motsvarar alltså cirka 625 kronor mer i månaden på ett lån på tre miljoner, före skatteavdrag. Räntesatserna i exemplet är valda för att illustrera och är inte någon banks erbjudande.

Varför har priserna stigit trots allt?

SBAB:s rapport om septembers prisutveckling har rubriken ”Bostadspriserna trotsar stigande bolåneräntor”. Priserna steg 1,6 procent under månaden, mer än normalt för säsongen. Svensk Mäklarstatistik visar en årstakt på 5,4 procent för bostadsrätter och 3,9 procent för villor. Stabil styrränta under året, en starkare konjunktur och ett lågt utbud (se vår artikel om utbud och budgivning) är troliga bidragande faktorer, men källorna ger ingen exakt fördelning mellan orsakerna.

Köparna har blivit mer försiktiga

Hemnets Köparbarometer visar att stämningen svalnar. I september trodde 16,6 procent av köparna på sjunkande priser de kommande sex månaderna, upp från 13,5 procent i augusti. Andelen som trodde på stigande priser var 33,3 procent (33,9 procent i augusti). Undersökningen besvarades av 2 038 personer den 1–3 september.

Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg kommenterar att förväntningarna troligen påverkas av den ökade sannolikheten för räntehöjningar, och att räntehöjningar i närtid skulle kunna dämpa både prisförväntningarna och den faktiska prisutvecklingen.

Rörlig eller bunden ränta?

Det finns inget generellt rätt svar, och det här är inte personlig rådgivning. Några saker att väga in:

• Rörlig ränta följer räntehöjningar direkt. Den passar den som har marginal i budgeten.
• Bunden ränta ger förutsägbarhet, men om marknaden redan räknar med höjningar är de ofta inbakade i dagens bundna räntor.
• Dela upp lånet på flera bindningstider om du vill sprida risken.

Så förbereder du dig

• Räkna på din boendekostnad med en ränta som är minst en procentenhet högre än i dag.
• Jämför bolåneerbjudanden från flera banker – snitträntan säger inte vad just du kan få.
• Följ Riksbankens besked den 4 november och den 16 december 2026.

Källor

• Sveriges Riksbank – Styrräntan oförändrad på 1,75 procent (2026-09-24)
• Swedbank – Räntebladet september 2026 (september 2026)
• Hemnet – Hemnets Köparbarometer september 2026: Fler köpare tror på prisfall (september 2026)
• SBAB Booli Housing Price Index – Bostadspriserna trotsar stigande bolåneräntor (2026-10-02)
• Svensk Mäklarstatistik – Ökande priser på bostadsrätter medan villor minskade något i september (2026-10-08)

Siffrorna är hämtade från källorna ovan den 15 oktober 2026. Bostadsstatistik revideras ibland i efterhand, och olika källor mäter på olika sätt (Booli bygger på sålda bostäder registrerade hos Booli, Svensk Mäklarstatistik på mäklarnas försäljningar). Texten är allmän information och inte personlig finansiell rådgivning.

Kort svar: Hösten 2026 finns det färre bostäder till salu än för ett år sedan, och köparna bjuder oftare över utgångspriset. Enligt Booli var 26 102 hus till salu i september – 12 procent färre än i september 2025 – och budpremien för lägenheter steg till 2,4 procent. För köpare betyder det mer konkurrens; för säljare ett bättre förhandlingsläge.

Hur stort är utbudet just nu?

Booli sammanfattar varje månad utbudet av begagnade bostäder (nyproduktion räknas inte med). I september 2026 såg det ut så här:

• Lägenheter: 40 851 till salu, 3 procent färre än i september 2025. Dessutom var 29 135 lägenheter någon gång under månaden i fasen ”snart till salu”, en minskning med 12 procent.
• Hus: 26 102 till salu, 12 procent färre än året innan. 12 564 hus var ”snart till salu”, 14 procent färre.

Särskilt på husmarknaden har utbudet alltså krympt märkbart. Att även antalet ”snart till salu”-objekt minskar tyder på att utbudet inte heller växer snabbt de närmaste veckorna.

Vad visar Hemnets siffror?

Hemnet redovisar inte utbud på samma sätt, men bolagets månadssiffror ger en kompletterande bild. I augusti 2026 publicerades 14 600 bostadsannonser på Hemnet, 15 procent färre än i augusti 2025. Under januari–augusti var antalet 94 700 mot 118 000 året innan. Den siffran ska dock läsas med försiktighet: Hemnet håller på att ändra sin affärsmodell (”Sälj först, betala sen”), och bolaget påpekar själv att det påverkar jämförbarheten mellan åren. Minskningen speglar därför både marknaden och hur många säljare som väljer att annonsera på Hemnet.

Enligt Hemnets egen investerarpresentation fanns cirka 54 000 publicerade annonser på Hemnet den 28 september 2026, jämfört med cirka 89 000 på Booli samma dag. Hemnet uppger att man därför ska börja visa i princip allt publikt utbud, bland annat genom gratis instegsannonser och automatiskt insamlade annonser från mäklarnas webbplatser, med start under senare delen av oktober.

Budgivningen har tagit fart

Booli mäter skillnaden mellan utgångspris och slutpris, så kallad budpremie. I september 2026 var den i snitt:

• 2,4 procent för lägenheter (1,0 procent i september 2025)
• 1,2 procent för villor (−0,7 procent i september 2025)

För villor är förändringen tydligast. För ett år sedan förhandlade snittköparen ned priset; nu bjuder snittköparen i stället över utgångspriset. Ett räkneexempel för att visa vad det innebär: med en budpremie på 1,2 procent blir en villa med utgångspris 4 000 000 kronor i genomsnitt såld för cirka 4 048 000 kronor. Det är ett snitt – i populära områden kan budgivningen gå betydligt högre, och i andra blir det fortfarande prutning.

Säljs bostäderna snabbare?

Ja, något. Enligt Booli låg en lägenhet i genomsnitt ute i 49 dagar i september, en dag kortare än året innan. För villor var snittet 47 dagar, hela sju dagar kortare än i september 2025 (54 dagar). Kortare annonstider i kombination med ett krympande utbud tolkar Booli som att omsättningen har ökat något.

Varför är utbudet så lågt?

Källorna ovan anger inte en enskild orsak, så det här är en bedömning: när priserna stiger och budgivningen tar fart säljs bostäderna snabbare, vilket i sig minskar antalet objekt som ligger ute samtidigt. Till det kommer att många hushåll som funderar på att flytta vill köpa nytt innan de säljer, vilket kan hålla tillbaka nya annonser. SBAB Booli HPI bekräftar i alla fall att priserna steg mer än normalt för säsongen i september.

Så kan du som köpare hantera läget

• Bevaka ”snart till salu” och kommande objekt. Hemnet slog i oktober ihop listorna för kommande och till salu, vilket gör det lättare att se objekt innan de visas.
• Bestäm ditt maxbud innan visningen. Utgå från slutpriser på jämförbara bostäder och ditt lånelöfte, inte från utgångspriset.
• Ha lånelöftet klart. I en marknad med budgivning kan det avgöra om du hinner med.
• Räkna med räntan. Riksbanken har signalerat höjningar – se vår artikel om hur räntan påverkar bostadspriserna.

Så kan du som säljare tänka

Ett lägre utbud gör att varje bostad får mer uppmärksamhet. Samtidigt visar Hemnets Köparbarometer att köparnas framtidstro har svalnat något, så det är inte säkert att dagens budgivningsklimat håller i sig. Jämför flera mäklares bedömningar och följ slutpriser i ditt område innan du sätter utgångspris.

Källor

• Booli – Statistik: Bostadsmarknaden i september 2026 (september 2026, hämtad 2026-10-15)
• Hemnet Group – Nettoomsättning och antal publicerade bostadsannonser för augusti 2026 (september 2026)
• Hemnet – Hitta alla bostäder i en och samma lista (2026-10-06)
• Hemnet Group – Investor presentation on new strategic initiatives, september 2026 (september 2026)
• SBAB Booli Housing Price Index – Bostadspriserna trotsar stigande bolåneräntor (2026-10-02)

Siffrorna är hämtade från källorna ovan den 15 oktober 2026. Bostadsstatistik revideras ibland i efterhand, och olika källor mäter på olika sätt (Booli bygger på sålda bostäder registrerade hos Booli, Svensk Mäklarstatistik på mäklarnas försäljningar). Texten är allmän information och inte personlig finansiell rådgivning.

Kort svar: Bostadspriserna i Sverige har fortsatt uppåt under hösten 2026. Enligt SBAB Booli Housing Price Index steg priserna med 1,6 procent i september för landet som helhet – lägenheter med 1,3 procent och hus med 1,8 procent. Det är klart mer än vad som är normalt för en septembermånad. Samtidigt finns det tydliga skillnader mellan regioner och bostadstyper, och flera källor pekar på att räntan kan bromsa utvecklingen framöver.

Vad hände med bostadspriserna i september?

SBAB Booli Housing Price Index, som bygger på samtliga bostadsförsäljningar registrerade på Booli, visar att september blev en stark månad. Huspriserna steg i alla sex regioner som indexet följer, medan lägenhetspriserna steg i tre regioner och föll i tre. Enligt SBAB var den underliggande trenden positiv för både lägenheter och hus, och sedan årsskiftet har huspriserna ökat tydligt mer än lägenhetspriserna.

Svensk Mäklarstatistik, som mäter på ett annat underlag, ser en liknande men inte identisk bild. Där steg bostadsrättspriserna i riket med 1,6 procent i september medan villapriserna sjönk med 0,4 procent. Över tolv månader har bostadsrätterna ökat med 5,4 procent och villorna med 3,9 procent. Att källorna skiljer sig åt på månadsbasis är vanligt – mätperioder och urval är olika – men båda visar stigande priser på årsbasis.

Vad kostar en bostad i snitt just nu?

Booli redovisar att en lägenhet i Sverige i genomsnitt kostade 54 700 kronor per kvadratmeter i september 2026, en ökning med 9 procent jämfört med september 2025 (50 183 kr/kvm). Medelslutpriset för en villa var 4 345 200 kronor, 16 procent högre än ett år tidigare då snittet var 3 745 862 kronor.

Observera att genomsnittspriser påverkas av vilka bostäder som råkar säljas under månaden. Om fler dyra villor säljs stiger snittet även om priset på en enskild bostad inte har ändrats lika mycket. Prisindex, som SBAB Booli HPI, är därför ett bättre mått på den faktiska prisförändringen än en jämförelse av snittpriser.

Storstäderna: Stockholm leder, Göteborg tvekar

Booli Pros prisindex till och med september visar hur olika storstadsregionerna har utvecklats:

• Storstockholm: lägenheter +2,5 % senaste månaden och +7,5 % hittills i år. Hus +2,4 % senaste månaden och +5,4 % hittills i år.
• Storgöteborg: lägenheter −0,2 % senaste månaden och +2,9 % hittills i år. Hus +1,2 % senaste månaden och +3,5 % hittills i år.
• Stormalmö: lägenheter +1,0 % senaste månaden och +2,3 % hittills i år. Hus +2,8 % senaste månaden och +8,1 % hittills i år.

Stockholms lägenhetsmarknad sticker alltså ut i år. Enligt Booli Pro ligger lägenhetspriserna i Storstockholm bara 1,2 procent under den tidigare toppnivån, medan Storgöteborg och Stormalmö fortfarande ligger 8,4 respektive 5,8 procent under sina toppar. I Malmöregionen är det i stället husen som har ökat mest.

Svensk Mäklarstatistik visar samma mönster i kvadratmeterpriser för bostadsrätter i september: 124 122 kr/kvm i centrala Stockholm, 70 370 kr/kvm i centrala Göteborg och 40 474 kr/kvm i centrala Malmö. Centrala Stockholm har också den högsta årstakten, +9,3 procent.

Har priserna nått tillbaka till toppen?

Nej, inte i de flesta delar av landet. Booli Pros index visar hur långt priserna ligger från sina tidigare högstanivåer. För lägenheter i Mellersta Sverige är det −11,8 procent och i Södra Sverige −12,4 procent. För hus ligger Storstockholm och Storgöteborg drygt 8 procent under toppen, medan Stormalmö är närmast med −2,5 procent. Den som köpte på toppen kan alltså fortfarande ha en bostad som är värd mindre än köpeskillingen, beroende på var den ligger.

Vad tror köparna om resten av året?

Trots den starka septembermånaden har köparnas förväntningar försvagats. I Hemnets Köparbarometer för september tror 33,3 procent av de tillfrågade köparna på stigande priser de kommande sex månaderna, 16,6 procent på sjunkande och 50,1 procent på oförändrade priser. Andelen som tror på prisfall ökade med cirka 3 procentenheter jämfört med augusti. Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg kopplar det till den ökade sannolikheten för räntehöjningar.

Vad betyder det här för dig?

• Säljer du: Hösten har hittills varit en säljares marknad på många håll, men titta på prisutvecklingen i just ditt område och bostadstyp – skillnaderna är stora.
• Köper du: Räkna med att priserna kan ha stigit sedan du senast tittade. Gör din kalkyl på slutpriser för jämförbara bostäder, inte på utgångspriser.
• Följer du marknaden: Nästa SBAB Booli HPI kommer i början av november och Svensk Mäklarstatistik publicerar ny statistik den 6 november.

Vill du förstå varför budgivningen har tagit fart, eller hur räntan påverkar, kan du läsa våra fördjupningar om utbud och budgivning och om räntans betydelse för bostadspriserna.

Källor

• SBAB Booli Housing Price Index – Bostadspriserna trotsar stigande bolåneräntor (2026-10-02)
• Booli Pro – Prisindex (t.o.m. september 2026) (hämtad 2026-10-15)
• Booli – Statistik: Bostadsmarknaden i september 2026 (september 2026, hämtad 2026-10-15)
• Svensk Mäklarstatistik – Ökande priser på bostadsrätter medan villor minskade något i september (2026-10-08)
• Hemnet – Hemnets Köparbarometer september 2026: Fler köpare tror på prisfall (september 2026)

Siffrorna är hämtade från källorna ovan den 15 oktober 2026. Bostadsstatistik revideras ibland i efterhand, och olika källor mäter på olika sätt (Booli bygger på sålda bostäder registrerade hos Booli, Svensk Mäklarstatistik på mäklarnas försäljningar). Texten är allmän information och inte personlig finansiell rådgivning.