All information om Fastigheter

Fastighetsinformation

Illustration av en villa och ett flerbostadshus med ett stapeldiagram, en miniräknare, myntstaplar och en nyckel i förgrunden

Skatt när du säljer bostad – vinstskatt, avdrag och uppskov 2026

Kort svar: När du säljer en privatbostad med vinst betalar du 22 procent i skatt på vinsten, eftersom 22/30 av vinsten beskattas med 30 procents kapitalskatt. Vinsten räknas fram genom att försäljningspriset minskas med försäljningsutgifter som mäklararvode, inköpspris med lagfart och avdragsgilla förbättringsutgifter. Köper du en ny permanentbostad inom rätt tidsfönster kan du begära uppskov med beskattningen av vinsten, med minst 50 000 och högst 3 000 000 kronor per bostad. Uppskovet kostar ingen årlig skatt sedan inkomståret 2021. En förlust får dras av med 50 procent.

Den här guiden från Fastinfo.nu går igenom reglerna som gäller enligt Skatteverket hösten 2026, både för villor, ägarlägenheter och bostadsrätter. Beloppen i räkneexemplet är påhittade.

Så fungerar 22/30-regeln

Vinst på en privatbostad räknas som inkomst av kapital. Kapitalskatten är 30 procent, men för privatbostäder tas bara 22/30 av vinsten upp till beskattning. Resultatet blir att skatten i praktiken är 22 procent av vinsten. En vinst på 150 000 kronor ger alltså 33 000 kronor i skatt.

Reglerna gäller privatbostäder, det vill säga småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter i äkta bostadsrättsföreningar där du eller dina närstående använder mer än hälften av ytan. För tvåfamiljshus räcker det med 40 procent. En bostad som klassas som näringsbostad beskattas hårdare: för en näringsbostadsrätt tas 90 procent av vinsten upp, vilket motsvarar 27 procent i skatt.

Försäljningen deklareras året efter att köpekontraktet skrevs under. Säljer du ett småhus eller en ägarlägenhet använder du bilaga K5, och för en privatbostadsrätt används K6.

Räkna ut vinsten steg för steg

För småhus och ägarlägenheter ser Skatteverkets uppställning ut så här: försäljningspris minus försäljningsutgifter, minus inköpspris med lagfartskostnad, minus förbättringsutgifter, plus eventuellt återfört uppskov, ger vinst eller förlust.

För bostadsrätter tillkommer två poster. Kapitaltillskott som du har betalat till föreningen för amortering av lån eller för ny-, till- eller ombyggnad får dras av. Dessutom ska din andel av den inre reparationsfonden räknas bort från försäljningspriset, medan fondens behållning vid köpet ska räknas bort från inköpspriset. Beloppen finns normalt på den kontrolluppgift (KU55) som föreningen lämnar efter försäljningen.

Försäljningsutgifter och inköpspris

Som försäljningsutgifter räknas bland annat:

  • mäklararvode och annan försäljningsprovision
  • advokatkostnader samt utgifter för värdering och besiktning
  • försäkring mot dolda fel och energideklaration
  • resor för att sälja bostaden, till exempel till visning och kontraktsskrivning
  • vissa utgifter för homestyling, som konsultation, fotografering och hyra av möbler under visningen

Städning, flytt, trädgårdsskötsel och köp av möbler eller växter ger inget avdrag.

Inköpspriset är priset i köpekontraktet plus inköpsprovision, lagfartskostnad och eventuell utgift för nya pantbrev. Har du fått bostaden genom gåva, arv eller bodelning tar du över den tidigare ägarens inköpspris.

Förbättringsutgifter – vad får du dra av?

Förbättringsutgifter får bara räknas med för de kalenderår då de sammanlagt uppgår till minst 5 000 kronor. Skatteverket delar in dem i två grupper:

  • Grundförbättringar, det vill säga ny-, till- och ombyggnad, till exempel en tillbyggnad eller en helt ny funktion i bostaden. De får dras av utan tidsgräns, för bostadsrätter från 1974.
  • Förbättrande reparationer och underhåll, som att byta ett slitet kök eller badrum. De får bara räknas med för försäljningsåret och de fem föregående åren. Vid en försäljning 2026 gäller alltså åren 2021 till 2026. Avdraget gäller bara den del som gör bostaden bättre vid försäljningen än vid köpet.

Väljer du ett dyrare material än det du ersatte är det i regel bara prisskillnaden som räknas som förbättring när det gäller reparationer. Du får inte dra av värdet av eget arbete, och den del av arbetskostnaden som du fått rotavdrag för räknas inte heller.

När du säljer med förlust

En förlust på en privatbostad får dras av med 50 procent. Avdraget kvittas mot andra kapitalinkomster. Blir det ett underskott av kapital får du en skattereduktion med 30 procent på underskott upp till 100 000 kronor och 21 procent på den del som överstiger det. En förlust på 100 000 kronor ger därmed ett avdrag på 50 000 kronor och en skattereduktion på 15 000 kronor.

Uppskov – skjut upp skatten när du köper nytt

Uppskov innebär att du skjuter upp beskattningen av hela eller delar av vinsten när du köper en ny bostad, en så kallad ersättningsbostad. Det är vinsten, uppskovsbeloppet, som skjuts upp, inte ett visst skattebelopp. Skatten tas ut med den skattesats som gäller den dag uppskovet återförs, vilket kan bli både mer och mindre än i dag.

Förutsättningarna är bland annat följande:

  • Den sålda bostaden ska ha varit din permanentbostad, vilket betyder att du bott där minst ett år i följd före försäljningen eller minst tre av de senaste fem åren. Fritidshus ger inte rätt till uppskov.
  • Ersättningsbostaden ska vara ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt i en äkta förening i Sverige eller inom EES.
  • Vid en försäljning 2026 ska den nya bostaden köpas tidigast 1 januari 2025 och senast 31 december 2027, och du ska ha flyttat in senast 2 maj 2028.
  • Uppskovsbeloppet ska vara minst 50 000 kronor per delägare och får högst vara 3 000 000 kronor multiplicerat med din ägarandel. Äger du halva bostaden blir ditt tak alltså 1 500 000 kronor.

Köper du en billigare bostad kan du bara få uppskov med en del av vinsten. Beloppet räknas då ut som vinsten multiplicerad med inköpspriset för den nya bostaden och delad med försäljningspriset minskat med försäljningsutgifterna.

Ett slutligt uppskov ligger kvar så länge du äger ersättningsbostaden. Säljer du den återförs uppskovet och läggs till vinsten. Du kan också välja att frivilligt återföra hela eller delar av uppskovet tidigare. Funderar du på vilken boendeform du ska byta till kan du läsa vår jämförelse bostadsrätt eller villa – vad lönar sig.

Räkneexempel: villa såld 2026

Anna köpte en villa 2016 för 3 200 000 kronor och betalade 50 000 kronor i lagfart och pantbrev. År 2018 byggde hon till ett sovrum för 150 000 kronor, och 2022 renoverade hon badrummet, där den förbättrande delen uppgick till 120 000 kronor. Hon säljer villan 2026 för 4 600 000 kronor och betalar 95 000 kronor i mäklararvode, styling och fotografering.

  • Försäljningspris: 4 600 000 kronor
  • Minus försäljningsutgifter: 95 000 kronor
  • Minus inköpspris inklusive lagfart och pantbrev: 3 250 000 kronor
  • Minus förbättringsutgifter: 270 000 kronor
  • Vinst: 985 000 kronor

Utan uppskov blir skatten 22 procent av 985 000 kronor, alltså 216 700 kronor. Köper Anna en dyrare permanentbostad inom tidsfönstret kan hon begära uppskov med hela vinsten, eftersom den ligger under taket på 3 000 000 kronor. Köper hon i stället en bostad för 3 800 000 kronor blir uppskovet ungefär 830 850 kronor (985 000 × 3 800 000 ÷ 4 505 000). Resterande cirka 154 150 kronor beskattas direkt, vilket ger ungefär 33 900 kronor i skatt.

Deklarera och betala i tid

Vinstskatten dras inte vid försäljningen utan kommer som kvarskatt efter deklarationen. Enligt Skatteverkets regler i deklarationen 2026 beräknas kostnadsränta på den del av kvarskatten som överstiger 30 000 kronor redan från mitten av februari året efter försäljningen. Den som vet att det blir en vinst kan därför göra en extra inbetalning till skattekontot i förväg.

Reglerna kan förändras framöver. Regeringen beslutade i augusti 2026 att tillsätta en utredning om flyttskatterna vid bostadsbyte, alltså kapitalvinstskatten och stämpelskatten. Uppdraget ska redovisas senast 17 januari 2028, och några ändringar är inte beslutade.

Källor

Vad är lagfart (skillnad för privatköp och fastighetsbolag)

En lagfart utgör ett formellt dokument som tjänar som bevis för fastighetsägandeskap. Enligt lagstiftningen är det obligatoriskt för en ny ägare att ansöka om lagfart inom tre månader efter förvärvet av en fastighet. Underlåtenhet att göra detta kan leda till påföljder i form av böter. Lagfarten är av avgörande betydelse vid olika transaktioner som involverar fastigheten, såsom belåning eller försäljning. Den fungerar som ett juridiskt dokument som bekräftar ägandet av fastigheten och är nödvändig för att bevisa rättmätigt ägandeskap.

Processen att erhålla en lagfart involverar betalning av stämpelskatt, vilket är en avgift som tas ut av den nya ägaren. Denna skatt utgör en nödvändig del av lagfartsprocessen och bidrar till finansieringen av överföringen av ägandeskapet. Genom att erhålla en lagfart säkerställer den nya ägaren att fastigheten kan användas som säkerhet vid belåning och att ägandet kan överföras korrekt vid försäljning.

Sammanfattningsvis är lagfarten en central del av fastighetsägandeskapet och agerar som ett officiellt bevis på ägandet. Dess roll sträcker sig bortom det rent juridiska och påverkar olika aspekter av fastighetens användning och överföring. Att följa lagstiftningen och ansöka om lagfart inom stipulerad tid är således av yttersta vikt för att undvika påföljder och säkerställa en smidig fastighetstransaktion.

Hur ansöker man om lagfart?

När man förvärvat en fastighet genom ett köp, ärvt den eller fått den som gåva, är det nödvändigt att registrera ägandeskapet hos Lantmäteriet genom att ansöka om lagfart. Denna process kräver att man bifogar relevanta dokument, såsom köpehandlingar, gåvobrev, bouppteckning eller andra handlingar som tydligt visar att man är den nya ägaren till fastigheten. Det är av stor vikt att dessa dokument uppfyller de specifika kraven som krävs för att en lagfart ska beviljas.

Enligt lagstiftningen är det obligatoriskt för en ny ägare att ansöka om lagfart inom tre månader från det att fastighetsköpet genomförts. I samband med ansökan tillkommer en administrationsavgift, för närvarande uppgående till 825 kronor, samt en lagfartsavgift, även känd som stämpelskatt.

Lagfarten är ett avgörande juridiskt dokument som bekräftar och legaliserar ägandet av fastigheten. Den fungerar som ett bevis på ägandeskapet och är oumbärlig vid olika transaktioner som rör fastigheten, inklusive belåning och försäljning. Genom att betala de nödvändiga avgifterna och följa den lagstadgade tidsramen säkerställer den nya ägaren att ägarförhållandet blir korrekt dokumenterat och erkänt enligt gällande lagar och regler.

Vad är stämpelskatt?

Stämpelskatten, även känd som lagfartsavgift, har en historia som sträcker sig tillbaka till 1600-talet och hade ursprungligen som syfte att täcka de administrativa kostnaderna för att utfärda en lagfart. I dagens kontext utgör lagfartsavgiften en skatt som motsvarar 1,5 % av försäljningspriset eller marknadsvärdet på en privatfastighet, där det högre av dessa två belopp tillämpas. För företag är stämpelskatten satt till 4,25 % av försäljningspriset eller marknadsvärdet.

Innan en lagfart beviljas, måste stämpelskatten betalas, och denna betalning bör ske senast tre månader efter att fastigheten övertagits. Det är köparens ansvar att täcka kostnaden för stämpelskatten. Vid förvärv av fastigheten genom arv eller gåva krävs inte betalning av stämpelskatt, endast en administrationsavgift.

En annan form av stämpelskatt, belöpande på 2 %, blir relevant vid utfärdandet av ett pantbrev i samband med att en inteckning görs på fastigheten. Denna typ av stämpelskatt återspeglar kostnaderna för att formalisera pantbrevet och säkerställa den ekonomiska garantin kopplad till fastigheten.

Sammanfattningsvis är stämpelskatten en viktig aspekt vid fastighetsaffärer och överföringar. Dessutom markerar den historiskt sett en metod för att täcka administrativa utgifter, men i dagens sammanhang har den utvecklats till en skatt som reglerar fastighetstransaktioner för både privatpersoner och företag.

Lagfart för kommersiella fastigheter

Samtliga fastigheter, inklusive kommersiella fastigheter, måste förses med en lagfart – ett dokument som tydligt identifierar ägaren till fastigheten. Den väsentliga skillnaden mellan en lagfart för privat ägande och en lagfart för kommersiellt ägande ligger i stämpelskatten eller lagfartsavgiften. För företag belöper sig denna avgift till 4,25 % av fastighetens försäljningspris eller marknadsvärde, vilket kontrasterar mot den lägre satsen på 1,5 % som gäller för privat ägande.

Lagfarten fungerar som ett rättsligt erkänt dokument som bevisar ägandeskapet över fastigheten och är en grundläggande komponent vid olika transaktioner och juridiska arrangemang. För att erhålla en lagfart måste fastighetsägaren ansöka om den och betala den relevanta stämpelskatten inom en angiven tidsram.

Denna differentiering i stämpelskattesatsen reflekterar det ökade komplexiteten och de olika kraven som kan vara förknippade med kommersiella fastigheter. Genom att skilja mellan privat och kommersiellt ägande säkerställs att skatten återspeglar det specifika ekonomiska värdet och kommersiella omständigheterna för den berörda fastigheten.